om att vara sig själv
God morgon, jag har barely vaknat...
Jag och evelina pratade om hela den här "vara sig själv grejen". Hur det är svårt att vara sig själv hela tiden när man förändras samtidigt som de andras bild av en inte gör det. Eller när andra har placerat in en i ett fack och vägrar att sätta in en i ett annat. Jag är ju inte densamma som jag var för fem år sen. Ingen är nog det. Och när man träffar nya människor är det så viktigt att vara sig själv fullt ut så att de inte får fel intryck från första början. Visst kan det väl vara så, att man var sig själv med någon från början men sen helt plötsligt inte kunde säga alla de saker man vill säga eftersom det inte stämmer överens med de saker man brukade säga? Jag är inte samma person i skolan som jag är på träningarna eller med evelina. Det var så enkelt för jag började i den nya gruppen under jullovet och då behövde jag inte tänka på att långsamt bryta det mönster som de flesta är vana att se mig i, jag behövde inte hålla igen. Det är så väldigt svårt att göra det bland folk som man har tillbringat tid med under större delen av sitt liv, om jag verkligen skulle vara mig själv skulle inte folk tro att jag var det eftersom de tror att jag är den jag var förut. Men det är jag ju inte.
Jag har dragit mig i sängen och försökt planera engelskaredovisningen i huvudet, nu tänker jag resa mig och göra en wannabe espresso house-macka!
Jag och evelina pratade om hela den här "vara sig själv grejen". Hur det är svårt att vara sig själv hela tiden när man förändras samtidigt som de andras bild av en inte gör det. Eller när andra har placerat in en i ett fack och vägrar att sätta in en i ett annat. Jag är ju inte densamma som jag var för fem år sen. Ingen är nog det. Och när man träffar nya människor är det så viktigt att vara sig själv fullt ut så att de inte får fel intryck från första början. Visst kan det väl vara så, att man var sig själv med någon från början men sen helt plötsligt inte kunde säga alla de saker man vill säga eftersom det inte stämmer överens med de saker man brukade säga? Jag är inte samma person i skolan som jag är på träningarna eller med evelina. Det var så enkelt för jag började i den nya gruppen under jullovet och då behövde jag inte tänka på att långsamt bryta det mönster som de flesta är vana att se mig i, jag behövde inte hålla igen. Det är så väldigt svårt att göra det bland folk som man har tillbringat tid med under större delen av sitt liv, om jag verkligen skulle vara mig själv skulle inte folk tro att jag var det eftersom de tror att jag är den jag var förut. Men det är jag ju inte.
Jag har dragit mig i sängen och försökt planera engelskaredovisningen i huvudet, nu tänker jag resa mig och göra en wannabe espresso house-macka!
Kommentarer
Trackback
